publicerad: 2015
uppbromsning
upp|broms·ning
substantiv
~en ~ar bromsa
Singular | |
---|---|
en uppbromsning | obestämd form |
en uppbromsnings | obestämd form genitiv |
uppbromsningen | bestämd form |
uppbromsningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppbromsningar | obestämd form |
uppbromsningars | obestämd form genitiv |
uppbromsningarna | bestämd form |
uppbromsningarnas | bestämd form genitiv |