SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
utmanare
ut|­man·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑manarna utmana
Singular
en utmanareobestämd form
en utmanaresobestämd form genitiv
utmanarenbestämd form
utmanarensbestämd form genitiv
Plural
utmanareobestämd form
utmanaresobestämd form genitiv
utmanarnabestämd form
utmanarnasbestämd form genitiv