publicerad: 2015
utplacering
ut|plac·er·ing
substantiv
~en ~ar utplacera
Singular | |
---|---|
en utplacering | obestämd form |
en utplacerings | obestämd form genitiv |
utplaceringen | bestämd form |
utplaceringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utplaceringar | obestämd form |
utplaceringars | obestämd form genitiv |
utplaceringarna | bestämd form |
utplaceringarnas | bestämd form genitiv |