publicerad: 2015
vindrutespolare
vind·rute|spol·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑spolarna vindruta spolare
Singular | |
---|---|
en vindrutespolare | obestämd form |
en vindrutespolares | obestämd form genitiv |
vindrutespolaren | bestämd form |
vindrutespolarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vindrutespolare | obestämd form |
vindrutespolares | obestämd form genitiv |
vindrutespolarna | bestämd form |
vindrutespolarnas | bestämd form genitiv |