publicerad: 2015
väckarklocka
väck·ar|klocka
substantiv
~n ‑klockor • äv. bildl.; till 1klocka 2: ubåtskränkningen blev en väckarklocka för landet
| Singular | |
|---|---|
| en väckarklocka | obestämd form |
| en väckarklockas | obestämd form genitiv |
| väckarklockan | bestämd form |
| väckarklockans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| väckarklockor | obestämd form |
| väckarklockors | obestämd form genitiv |
| väckarklockorna | bestämd form |
| väckarklockornas | bestämd form genitiv |


