publicerad: 2015
ögla
1ögla
[ö`gla el. ög`la]
substantiv
~n öglor • hål innanför cirkelformad trådbana e.d.
| Singular | |
|---|---|
| en ögla | obestämd form |
| en öglas | obestämd form genitiv |
| öglan | bestämd form |
| öglans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| öglor | obestämd form |
| öglors | obestämd form genitiv |
| öglorna | bestämd form |
| öglornas | bestämd form genitiv |
2ögla
[ö`gla el. ög`la]
verb
~de ~t • göra ögla på tågvirke e.d.
| Finita former | |
|---|---|
| öglar | presens aktiv |
| öglas | presens passiv |
| öglade | preteritum aktiv |
| öglades | preteritum passiv |
| ögla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ögla | infinitiv aktiv |
| att öglas | infinitiv passiv |
| har/hade öglat | supinum aktiv |
| har/hade öglats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| öglande | |
| Perfekt particip | |
| en öglad + substantiv | |
| ett öglat + substantiv | |
| den/det/de öglade + substantiv | |
ögla sig
• bilda öglaOrdform(er) ögla sig


