publicerad: 2015
ögla
1ögla
[ö`gla el. ög`la]
substantiv
~n öglor • hål innanför cirkelformad trådbana e.d.
Singular | |
---|---|
en ögla | obestämd form |
en öglas | obestämd form genitiv |
öglan | bestämd form |
öglans | bestämd form genitiv |
Plural | |
öglor | obestämd form |
öglors | obestämd form genitiv |
öglorna | bestämd form |
öglornas | bestämd form genitiv |
2ögla
[ö`gla el. ög`la]
verb
~de ~t • göra ögla på tågvirke e.d.
Finita former | |
---|---|
öglar | presens aktiv |
öglas | presens passiv |
öglade | preteritum aktiv |
öglades | preteritum passiv |
ögla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ögla | infinitiv aktiv |
att öglas | infinitiv passiv |
har/hade öglat | supinum aktiv |
har/hade öglats | supinum passiv |
Presens particip | |
öglande | |
Perfekt particip | |
en öglad + substantiv | |
ett öglat + substantiv | |
den/det/de öglade + substantiv |
ögla sig
• bilda öglaOrdform(er) ögla sig