SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
balansering
bal·­ans·­er·ing substantiv ~en ~ar till balansera 1,2
Singular
en balanseringobestämd form
en balanseringsobestämd form genitiv
balanseringenbestämd form
balanseringensbestämd form genitiv
Plural
balanseringarobestämd form
balanseringarsobestämd form genitiv
balanseringarnabestämd form
balanseringarnasbestämd form genitiv