publicerad: 2015
behärskningsförmåga
be·härsk·nings|för·måga
substantiv
~n behärskning förmåga 1
Singular | |
---|---|
en behärskningsförmåga | obestämd form |
en behärskningsförmågas | obestämd form genitiv |
behärskningsförmågan | bestämd form |
behärskningsförmågans | bestämd form genitiv |