publicerad: 2015
brakmiddag
brak|mid·dag
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ stor middag; till middag 2
Singular | |
---|---|
en brakmiddag | obestämd form |
en brakmiddags | obestämd form genitiv |
brakmiddagen | bestämd form |
brakmiddagens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brakmiddagar | obestämd form |
brakmiddagars | obestämd form genitiv |
brakmiddagarna | bestämd form |
brakmiddagarnas | bestämd form genitiv |