SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
erövrare
er·­övr·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. erövrarna erövra
Singular
en erövrareobestämd form
en erövraresobestämd form genitiv
erövrarenbestämd form
erövrarensbestämd form genitiv
Plural
erövrareobestämd form
erövraresobestämd form genitiv
erövrarnabestämd form
erövrarnasbestämd form genitiv