publicerad: 2015
förprov
för|prov
[fö`r‑]
substantiv
~et; pl. ~ 1prov
Singular | |
---|---|
ett förprov | obestämd form |
ett förprovs | obestämd form genitiv |
förprovet | bestämd form |
förprovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förprov | obestämd form |
förprovs | obestämd form genitiv |
förproven | bestämd form |
förprovens | bestämd form genitiv |