publicerad: 2015
harmonilära
harm·oni|lära
substantiv
~n ‑läror • till harmoni 1 1lära
Singular | |
---|---|
en harmonilära | obestämd form |
en harmoniläras | obestämd form genitiv |
harmoniläran | bestämd form |
harmonilärans | bestämd form genitiv |
Plural | |
harmoniläror | obestämd form |
harmonilärors | obestämd form genitiv |
harmonilärorna | bestämd form |
harmonilärornas | bestämd form genitiv |