SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
knarkare
knark·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. knarkarna ⟨vard.⟩ narkoman
Singular
en knarkareobestämd form
en knarkaresobestämd form genitiv
knarkarenbestämd form
knarkarensbestämd form genitiv
Plural
knarkareobestämd form
knarkaresobestämd form genitiv
knarkarnabestämd form
knarkarnasbestämd form genitiv