publicerad: 2015
omgjutning
om|gjut·ning
substantiv
~en ~ar gjuta 1
Singular | |
---|---|
en omgjutning | obestämd form |
en omgjutnings | obestämd form genitiv |
omgjutningen | bestämd form |
omgjutningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omgjutningar | obestämd form |
omgjutningars | obestämd form genitiv |
omgjutningarna | bestämd form |
omgjutningarnas | bestämd form genitiv |