publicerad: 2015
omreglering
om|regl·er·ing
substantiv
~en ~ar reglera 1
Singular | |
---|---|
en omreglering | obestämd form |
en omreglerings | obestämd form genitiv |
omregleringen | bestämd form |
omregleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omregleringar | obestämd form |
omregleringars | obestämd form genitiv |
omregleringarna | bestämd form |
omregleringarnas | bestämd form genitiv |