publicerad: 2015
rygglinje
rygg|linje
substantiv
~n ~r rygg 1 linje 1
Singular | |
---|---|
en rygglinje | obestämd form |
en rygglinjes | obestämd form genitiv |
rygglinjen | bestämd form |
rygglinjens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rygglinjer | obestämd form |
rygglinjers | obestämd form genitiv |
rygglinjerna | bestämd form |
rygglinjernas | bestämd form genitiv |