publicerad: 2015
skolkompis
skol|komp·is
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ 1skola 1 kompis
Singular | |
---|---|
en skolkompis | obestämd form |
en skolkompis | obestämd form genitiv |
skolkompisen | bestämd form |
skolkompisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skolkompisar | obestämd form |
skolkompisars | obestämd form genitiv |
skolkompisarna | bestämd form |
skolkompisarnas | bestämd form genitiv |