publicerad: 2015
uppdragstagare
upp·drags|tag·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑tagarna uppdrag ta
Singular | |
---|---|
en uppdragstagare | obestämd form |
en uppdragstagares | obestämd form genitiv |
uppdragstagaren | bestämd form |
uppdragstagarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppdragstagare | obestämd form |
uppdragstagares | obestämd form genitiv |
uppdragstagarna | bestämd form |
uppdragstagarnas | bestämd form genitiv |