publicerad: 2015
utplantering
ut|plant·er·ing
substantiv
~en ~ar plantera
Singular | |
---|---|
en utplantering | obestämd form |
en utplanterings | obestämd form genitiv |
utplanteringen | bestämd form |
utplanteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utplanteringar | obestämd form |
utplanteringars | obestämd form genitiv |
utplanteringarna | bestämd form |
utplanteringarnas | bestämd form genitiv |