publicerad: 2015
vandrarkänga
vandr·ar|känga
substantiv
~n ‑kängor vandrare känga 1
Singular | |
---|---|
en vandrarkänga | obestämd form |
en vandrarkängas | obestämd form genitiv |
vandrarkängan | bestämd form |
vandrarkängans | bestämd form genitiv |
Plural | |
vandrarkängor | obestämd form |
vandrarkängors | obestämd form genitiv |
vandrarkängorna | bestämd form |
vandrarkängornas | bestämd form genitiv |