publicerad: 2015
bekväma
be·kväma
verb
~de ~t • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
bekvämar | presens aktiv |
bekvämade | preteritum aktiv |
bekväma | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bekväma | infinitiv aktiv |
har/hade bekvämat | supinum aktiv |
Presens particip | |
bekvämande |
bekväma sig
• bekväma sig till ngt motvilligt förmå sig till ngtOrdform(er) bekväma sig