publicerad: 2015
förläsa
för·läsa
verb
förläste förläst • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
förläser | presens aktiv |
förläste | preteritum aktiv |
förläs | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förläsa | infinitiv aktiv |
har/hade förläst | supinum aktiv |
Presens particip | |
förläsande | |
Perfekt particip | |
en förläst + substantiv | |
ett förläst + substantiv | |
den/det/de förlästa + substantiv | |
den förläste + maskulint substantiv |
förläsa sig
• förläsa sig på ngt läsa för mycket av ngtOrdform(er) förläsa sig