publicerad: 2015
kneg
kneg
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨vard.⟩ knega
Singular | |
---|---|
ett kneg | obestämd form |
ett knegs | obestämd form genitiv |
kneget | bestämd form |
knegets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kneg | obestämd form |
knegs | obestämd form genitiv |
knegen | bestämd form |
knegens | bestämd form genitiv |