SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
obduktion
ob·­dukt·ion substantiv ~en ~er till obducera
Singular
en obduktionobestämd form
en obduktionsobestämd form genitiv
obduktionenbestämd form
obduktionensbestämd form genitiv
Plural
obduktionerobestämd form
obduktionersobestämd form genitiv
obduktionernabestämd form
obduktionernasbestämd form genitiv