publicerad: 2015
omhoppning
om|hopp·ning
substantiv
~en ~ar • t.ex. i ridsport och friidrott
Singular | |
---|---|
en omhoppning | obestämd form |
en omhoppnings | obestämd form genitiv |
omhoppningen | bestämd form |
omhoppningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omhoppningar | obestämd form |
omhoppningars | obestämd form genitiv |
omhoppningarna | bestämd form |
omhoppningarnas | bestämd form genitiv |