publicerad: 2015
omplantering
om|plant·er·ing
substantiv
~en ~ar omplantera
| Singular | |
|---|---|
| en omplantering | obestämd form |
| en omplanterings | obestämd form genitiv |
| omplanteringen | bestämd form |
| omplanteringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| omplanteringar | obestämd form |
| omplanteringars | obestämd form genitiv |
| omplanteringarna | bestämd form |
| omplanteringarnas | bestämd form genitiv |


