publicerad: 2015
rufflucka
ruff|lucka
substantiv
~n ‑luckor • till 2ruff 1 och lucka 2
Singular | |
---|---|
en rufflucka | obestämd form |
en ruffluckas | obestämd form genitiv |
ruffluckan | bestämd form |
ruffluckans | bestämd form genitiv |
Plural | |
ruffluckor | obestämd form |
ruffluckors | obestämd form genitiv |
ruffluckorna | bestämd form |
ruffluckornas | bestämd form genitiv |