publicerad: 2015
stukning
stuk·ning
substantiv
~en ~ar • till 1stuka 2
Singular | |
---|---|
en stukning | obestämd form |
en stuknings | obestämd form genitiv |
stukningen | bestämd form |
stukningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stukningar | obestämd form |
stukningars | obestämd form genitiv |
stukningarna | bestämd form |
stukningarnas | bestämd form genitiv |