SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vikare
vik·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. vikarna en säl
Singular
en vikareobestämd form
en vikaresobestämd form genitiv
vikarenbestämd form
vikarensbestämd form genitiv
Plural
vikareobestämd form
vikaresobestämd form genitiv
vikarnabestämd form
vikarnasbestämd form genitiv