publicerad: 2015
konformist
kon·form·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er konformism
Singular | |
---|---|
en konformist | obestämd form |
en konformists | obestämd form genitiv |
konformisten | bestämd form |
konformistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konformister | obestämd form |
konformisters | obestämd form genitiv |
konformisterna | bestämd form |
konformisternas | bestämd form genitiv |