SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

bandage bandaget, plural bandage, bestämd plural bandagen

substantiv

[-a´∫]

● förband för skydd eller stöd av skadad kropps­del eller dylikt vanligen för längre tids an­vändning

JFR ¹förband 1, omslag 2

gipsbandage

han lade ett bandage kring benet

hårda bandage var­dagligt(fysiskt eller psykiskt) på­frestande behandlingdet kommer att bli hårda bandage i budget­förhandlingarna efter­som under­skottet hotar att bli 44 miljarder

belagt sedan 1767; av franska bandage med samma betydelse, till bander 'förbinda'; av germ. urspr.; jfr ur­sprung till band, binda

SO

Alfabetisk lista

  banco subst.
  bancykel subst.
  band subst.
  band (binda)
  banda verb
  bandage subst.
  bandagera verb
  bandbredd subst.
  banddriven adj.
  banderillero subst.
  banderoll subst.

  Till   alla ordböcker