publicerad: 2021  
bita sig fast bet bitit, presens biter
verb
bita sig fas´t
● genom bitande hålla sig fast
någon/något biter sig fast (i/vid någon/något)
någon biter sig fast (i någon)
någon biter sig fast (i något)
någon biter sig fast (vid någon)
någon biter sig fast (vid något)
något biter sig fast (i någon)
något biter sig fast (i något)
något biter sig fast (vid någon)
något biter sig fast (vid något)
○ ofta bildligt
gerillan bet sig fast i bergs­trakterna
belagt sedan 1845
bita sig fastfastbitande