SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

epify´s substantiv ~en ~er epi·fys·en1tallkott­körtel med.sedan 1926av grek. epiph´ysis ’växt; till­växt’ 2den förtjockade ändan på kroppens långa ben som ut­gör centrum för till­växt under barn- och ungdoms­åren med.sedan 1823

SO

Alfabetisk lista

  epidemisk adj
  epidermis subst
  epiduralblockad subst
  epifani subst
  epifania subst
  epifys subst
  epifyt subst
  epigon subst
  epigoneri subst
  epigrafik subst
  epigram subst

  Till   alla ordböcker