publicerad: 2021
dö ut
dog dött, presens dör
verb
●
upphöra att existera som art, släkt eller dylikt
någon/något dör ut
någon dör ut
något dör ut
rödingen i sjön höll på att dö ut; ätten dog ut på 1800-talet
○
äv. bildligt
många gamla seder tycks dö ut
belagt sedan 1447 (Vadstena klosters Jordebok);
fornsvenska döia ut
dö ut1utdöende