publicerad: 2021  
enhällig en­hälligt en­hälliga
en|­häll·ig
adjektiv
e`nhällig
● som utan undan­tag har samma åsikt om grupp; särsk. i någon tviste­fråga eller dylikt
JFR samstämmig
enhällig (i något)
en en­hällig styrelse röstade igenom förslaget
○ äv. om handling eller dylikt
ett en­hälligt beslut; hon valdes en­hälligt till ord­förande (adverbial)
belagt sedan 1547; av tyska einhellig med samma betydelse, eg. 'sam­stämmig', till hellen 'ljuda; in­stämma'; jfr ur­sprung till misshällighet