publicerad: 2021  
gärning gärningen gärningar
gärn·ing·en
substantiv
gä`rning
● handling gärna av mer konkret slag och i förhållande till människor el. sam­hälle
SE handling 1 JFR dåd, verk 1
gärningsbeskrivning; gärningsman; gärningsperson; illgärning; välgärning; överloppsgärning
göra en god gärning; en Gudi behaglig gärning; kärlekens gärningar; en brottslig gärning
○ äv. om en persons samman­tagna viktigare verksamhet, ibland under hela det verksamma livet
JFR 2kall 1
kulturgärning; prästgärning
det centrala i hans gärning; hennes dagliga gärning
○ äv. i ut­tryck för straff
förrädarna fick sina gärningars lön
mörksens gärningar ur­sprungligen bibliskt; något ålderdomligtonda gärningaröde gränder är ofta skåde­plats för mörksens gärningar och skumraskaffärer
ta någon på bar gärning ertappa någon under ut­förande av en förbjuden handlingpojkarna togs på bar gärning när de försökte stjäla en skoter
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska gärning; bildn. till 2göra!!