publicerad: 2021
hövas
hövdes hövts, presens höves
verb
●
något ålderdomligt el. skämtsamt
vara tillbörligt för
hövas någon
som det höves en progressiv författare glömmer han inte världen utanför Europa
belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser);
fornsvenska hövas 'passa, anstå', till höva med samma betydelse; jfr ursprung till
hövan