publicerad: 2021  
1kontra
preposition
[kån´-]
i en jäm­förelse som betonar motsats­förhållandet till
universums oändlighet kontra människans litenhet; den anglo­saxiska kontra den germanska diktningen
belagt sedan 1716; av lat. con´tra 'emot'; jfr ur­sprung till konträr
2kontra kontrade kontrat
verb
[kån`-]
göra ett snabbt mot­anfall ofta i lag­sport, t.ex. fot­boll
någon kontrar (med något/sats)
någon kontrar (med något)
någon kontrar (med sats)
borta­laget låg mest på försvar men kontrade då och då; polisen kontrade med att sätta in vatten­kanoner mot demonstranterna
äv. bildligt
kontra med en snärtig replik
belagt sedan 1954; efter engelska counter med samma betydelse; till lat. con´tra 'emot'
kontrakontring