SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
frill`a substantiv ~n frillor frill·anälskarinna åld.släkt.yrk.frillosonen av kungens frillorngns frilla, frilla till ngnsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. friþla, frilla ’älskling; älskarinna’; nära besl. med fred, fria