publicerad: 2021  
kväka kväkte kväkt, presens kväker
verb
kvä`ka
● fram­bringa ett upp­repat, ut­draget, något raspande läte som (el. om) en groda
JFR kvacka 2
djur kväker
grodorna kväkte en­tonigt från vassen
belagt sedan 1683; ljud­härmande
kväkakväkande, kväkning