publicerad: 2021  
lunga lungan lungor
lung·an
substantiv
lung`a
● (parvis före­kommande) organ som till­för blodet syre och befriar det från kol­syra; hos människan och andra luft­andande djur
den friska luften fyllde deras lungor; de tjocka rökmolnen gick ner i lungorna
○ äv. med betoning av andningens betydelse för fram­bringande av kraftiga ljud
hon skrek av sina lungors fulla kraft
○ äv. bildligt
de stora parkerna är miljonstadens lungor
belagt sedan 1430–50 (Herr Ivan Lejon-Riddaren); fornsvenska lunga; gemensamt germanskt ord; besläktat med lätt