publicerad: 2021  
redundans redundansen
red·und·ans·en
substantiv
[-an´s]
● när­varo av komponenter som inte är nöd­vändiga
○ spec. in­om språk­vetenskap m.m. del av ett med­delande som kan tas bort utan att informationen går förlorad
belagt sedan 1958; av engelska redundancy med samma betydelse; ur lat. redunda´re 'flöda till­baka', till un´da 'våg'; jfr ur­sprung till ondulera