publicerad: 2021  
samvaro sam­varon
sam|­varon
substantiv
sam`varo
● det att vara tillsammans
JFR sällskap 1, umgänge
samvaro (mellan några) samvaro (med någon)
an­genäm sam­varo; social sam­varo; kvällens sam­varo av­slutades med dans; det var svårt att skiljas efter många års sam­varo
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); böjnings­form av fornsvenska samvara; jfr ur­sprung till bortavaro