publicerad: 2021  
spelman spel­mannen spelmän, bestämd plural spelmännen
även
speleman spele­mannen spelemän, bestämd plural spelemännen
spel|­mann·en, spele|­mann·en
substantiv
spe`lman el. spe`leman
● person som spelar folk­musik särsk. på fiol
spelmanslag
en glad spel­man
belagt sedan början av 1500-talet (Sagan om Didrik af Bern); fornsvenska spel(e)man; till spela 1 och 1man 1
Jag är spel­man, jag skall spela på grav­öl och på dans,
i sol och när skyar skymma månens skära glans.
Jag vill aldrig höra råd och jag vill spela som jag vill,
jag spelar för att glömma att jag själv finnes till. Dan Andersson, Spel­mannen (i Svarta ballader, 1917)