SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

ståndsperson stånds­personen stånds­personer

stånds|­pers·on·en

substantiv

stån`dsperson

● historiskt med­lem av ett högre stånd i äldre tid (i Sverige)

JFR ³stånd

○ äv. person med hög social ställning i äldre tid

ofrälse stånds­personer

belagt sedan 1616; av tyska Standesperson med samma betydelse

SO

Alfabetisk lista

  ståndrätt subst.
  ståndscirkulation subst.
  ståndskall (stånd)
  ståndsmässig adj.
  ståndsmässig (-mässig)
  ståndsperson subst.
  ståndsperson (stånd)
  ståndsriksdag (stånd)
  ståndssamhälle (stånd)
  stång subst.
  stånga verb

  Till   alla ordböcker