publicerad: 2021  
1stämma stämman stämmor
stämm·an
substantiv
stämm`a
1 (tal- eller sång)röst
en vän stämma; en myndig stämma; en svag stämma; en väl­ljudande stämma
hans djupa stämma; barnens ljusa stämmor; han har en kraftig stämma
○ spec. i kör­sammanhang
altstämma
sjunga i stämmor
○ äv. bildligt, sär­skilt i ut­tryck för in­flytande
det är svårt för ett litet land att göra sin stämma hörd i världen
○ äv. med tanke på person
en väl­känd stämma i radion
sprucken stämma röst med ojämn klangrörd och med sprucken stämma tackade hon för presenterna
säte och stämma se säte
vår andes stämma i världen vårt (svenska) språk
belagt sedan 1594; av lågtyska stemme med samma betydelse; trol. besläktat med 2stämma 6
2 viss melodi­gång i musik­verk för sång el. instrument
basstämma; cellostämma; förstastämma; stämföring
○ äv. om mot­svarande instrument el. röst
hela stämman behöver intonera nog­grannare
belagt sedan 1635
3 samman­träde med beslutande församling
bolagsstämma; partistämma; årsstämma
(på/under) stämman
(på) stämman
(under) stämman
nära hälften av aktie­ägarna kom till stämman
○ äv. med tanke på mot­svarande personer
stämman var enig i sitt beslut
○ ibland äv. om mer informellt möte
spelmansstämma
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska stämna; till 2stämma 4
2stämma stämde stämt, presens stämmer
stämm·er
verb
stämm`a
1 justera (instrument) till rätt ton­höjd och rätta tonintervall
SE stämning 3
stämmande
någon stämmer något
stämma gitarren; låta stämma pianot
belagt sedan 1665; av lågtyska stemmen 'göra lika; få att stämma över­ens', med an­slutning till 1stämma 1
2 ofta perfekt particip inge viss sinnes­stämning
SE stämning 1
någon/något stämmer (någon/något) till något
någon stämmer (någon) till något
någon stämmer (något) till något
något stämmer (någon) till något
något stämmer (något) till något
hon verkade vara vänligt stämd mot dem; kritiken gjorde honom fientligt stämd; en betraktelse som stämmer till efter­tanke
belagt sedan 1814
3 vara korrekt
något stämmer (in) (på någon/något/sats)
något stämmer (in) (på någon)
något stämmer (in) (på något)
något stämmer (in) (på sats)
svaret stämde; hans upp­gifter stämde bra
○ spec. i förhållande till för­laga etc. ibland med partikel, sär­skiltin
överensstämma
något stämmer (överens) (med något/sats)
något stämmer (överens) (med något)
något stämmer (överens) (med sats)
räkningen stämde inte; den gamla kartan stämde inte med verkligheten; signalementet stämde in på den försvunne
○ äv. hänga ihop på ett logiskt eller symmetriskt sätt
hästen såg konstig ut, proportionerna stämde inte riktigt; det var något i hennes berättelse som inte stämde
belagt sedan 1614
4 (låta) åtala el. in­leda tviste­mål mot
SE stämning 2
någon stämmer någon (för något/sats)
någon stämmer någon (för något)
någon stämmer någon (för sats)
hon tänker stämma honom för äre­kränkning
○ äv. kalla som svarande eller vittne
man stämde henne in­för dom­stol
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska stämna; ur en ord­rot med bet. 'vara (göra) fast'; nära besläktat med bestämma
5 avtala möte eller dylikt
några stämmer något
de stämde träff i parken
belagt sedan 1615; jfr ur­sprung till 2stämma 4
6 hejda flöde
stämmande
någon stämmer något
stämma blodet; stämma blod­flödet
stämma i bäcken se bäck
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska stämna; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'göra styv'; besläktat med stamma
7 vinkla ut (skida) för att svänga vid utförs­åkning
stämsväng
någon stämmer (med något)
belagt sedan 1927; jfr ur­sprung till 2stämma 1
8 bearbeta (trä) med stäm­järn
någon stämmer något
belagt sedan 1858; jfr ur­sprung till 2stämma 1
stämma av, stämma in, stämma ned, stämma upp, stämma överens