publicerad: 2021  
supplik suppliken suppliker
suppl·ik·en
substantiv
suppli´k
något ålderdomligt böneskrift
äv. något ut­vidgat öd­mjuk an­hållan
belagt sedan ca 1660; av franska supplique med samma betydelse; till lat. supplica´re 'knä­böja; bön­falla'; jfr ur­sprung till pli, replikera