publicerad: 2021  
tå tån tår
tår·na
substantiv
● en­dera av de (fem) lång­smala, rörliga delarna ytterst på foten
tånagel; stortå
○ ibland äv. med tanke på den an­gränsande delen av fotens under­sida
stå på tå; gå på tå; på tå häv!
○ äv. om mot­svarande del av sko, strumpa eller dylikt
en sko med rundad tå
från topp till tå se topp
stå på tå för någon passa upp eller fjäska för någonhan är van att få som han vill och många står på tå för honom
trampa någon på tårna för­olämpa någonhon drar sig inte för att säga vad hon tycker även om hon trampar någon på tårna
vara på tårna vara alerthela laget var på tårna in­för finalen
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ta; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.