publicerad: 2021  
uppvakta uppvaktade uppvaktat
verb
upp`vakta
1 personligen fram­föra hyllning till viss person, särsk. på bemärkelse­dag eller dylikt
någon uppvaktar någon (med något)
arbets­kamraterna upp­vaktade 40-åringen med tårta
○ äv. i fråga om liknande beteende som visar erotiskt intresse
han upp­vaktade sin älskade med tre röda rosor
○ äv. med av­seende på högt upp­satt, sär­skilt kunglig, person befinna sig i närheten av (någon) för att vid behov bi­träda
drottningen upp­vaktades av två hov­damer
○ äv. med av­seende på mot­spelare i lag­sport noga bevaka
skytte­kungen upp­vaktades hela matchen av två försvars­spelare
belagt sedan 1771; jfr da. opvagte med samma betydelse; ev. av nederländska opwachten med samma betydelse; jfr ur­sprung till vakta
2 besöka (makt­havare) för att ut­öva på­verkan
någon uppvaktar någon
en delegation företagsledare upp­vaktade närings­ministern
belagt sedan 1673
uppvaktauppvaktande, uppvaktning